Metoden

Visionen om Byn mitt i samhället ska utvecklas till en metod för att inspirera och utbilda människor att lösa sina bostadsbehov tillsammans. Resultatet ska bli en metodhandbok.

Metoden ska vara inkluderande, utan krav på förkunskaper om byggprocessen.

Vi utgår från Studieförbundet Vuxenskolans värdegrund om allas lika värde samt idé-program och arbetar med processledare, kamratcirklar, föreläsningar, studiebesök och workshops. Vi utforskar crowdfunding och en lokal byggkreditfond.

Metodhandboken ska guida deltagarna i processen steg för steg, med fakta, frågor, dokumentmallar och handlingar som behövs för ett kooperativt självbyggarprojekt.

Delmål är att
– skapa studiematerial
– testa material och metodik
– sprida metodhandboken

I steg 2 vill vi sprida modellen till fler orter.

Design för delning, samarbete och långsiktig hållbarhet

Med områdets design stärker vi det sociala kittet genom en tydlig plan för hur invånarna kan mötas, umgås och samarbeta, men också uppleva en trygg avskildhet. Byn mitt i samhället skapar förutsättningar för delningsekonomi, odling och mer hållbar konsumtion. Vi samarbetar med områdets grannar, lokala föreningar och kommunen. Servicehuset och verkstaden ska vara tillgängliga för lokalsamhället, skolan och studieförbundet.

Vi bygger diffusionsöppet och giftfritt med lokala och naturliga material som trä, halm och hampa och återbruk av inredning. Vi sänker kostnader genom att dela på fasta anslutningar, drift och resurser som inte behövs så ofta. Vi väljer enkla, beprövade huskonstruktioner och skapar förutsättningar för volontärer och praktikanter att hjälpa till, och att spara ihop pengar och material för att bygga i etapper när det finns tid och råd.

Globala mål som vi vill uppfylla

Byn mitt i samhället kan bidra till flera globala mål.

I studiecirkelns och kooperativets demokratiska form (1 person – 1 röst) ingår jämlikhet (10.2 inkludering) och jämställdhet (5.5 kvinnors inflytande).

I lärprocessen når vi 5.A och 5.B att stärka kvinnors möjlighet till ägande och egenmakt genom informationsteknik, 4.4, 4.A samt 8.6 utbildning i trygg miljö, nya färdigheter och praktik för unga. Om byggprocessen fullbordas har vi även chans på 11.1 bostäder, 12.8 hållbarhet, 3.4 och 3.5 hälsa och 1.4 lika resurser.

Praktiska utmaningar som modellen ska hjälpa till att lösa

I dag saknas tillrättalagd information som hjälper målgrupperna att ta sig an utmaningen att bygga i egen regi. Privatpersoners drömmar om att bygga hus på hjul, halmhus eller hobbithus faller i brist på finansiering, på grund av samhällets tekniska krav och brist på mark, utrymmen, utrustning och kunskap om självbyggeri.

Studiecirkeln tillför en gemensam värdegrund och struktur för processutveckling och beslutsfattande.

Många ekobyprojekt har slutat i osämja. Ekobyar väljer också ofta bort nyttan av standardiserade lösningar till förmån för experimentell teknik, vilket kan göra projektet onödigt svårt att genomföra och även sänka andrahandsvärdet på fastigheten.

Bostadsrättsföreningar och byggemenskaper köper vanligen tjänsten att producera boendet, vilket fördyrar bygget med löner, arbetsgivaravgifter och höga avkastningskrav. Genom att bygga själv och ta hjälp av släkt och vänner kan går det att minska kapitalbehovet – men i gengäld tar det mycket tid.

Attefallsregler gör det möjligt att inrätta tre bostäder på en villatomt. Men villaägare vill inte, de investerar hellre i växthus, bastu eller större garage. Av 12 300 attefallshus som byggts 2014-2017 är bara 1 800 permanenthus, långt från de 150 000 nya bostäder som var målet.

Genom att exploatera obebyggda villatomter kan tre-fyra hushåll som var för sig inte har möjlighet att klara ett husbygge gå ihop och hjälpa varandra.

Permakulturdesign

Att designa med permakultur som modell innebär att utgå från platsens förutsättningar kring vatten, energi och andra resurser, och tillämpa lokala kretslopp för att producera mat, bygga bostäder och driva företag.

Permakultur bygger på tre etiska grundprinciper:
• Omsorg om jorden.
• Omsorg om människan.
• Rättvis fördelning.

Beroende på vem man pratar med finns också sju utvecklingsområden, som ibland arrangeras som kronblad i permakulturblomman (exempelvis markförvaltning, verktyg, självbestämmande) och 10-12 designprinciper (exempelvis att fånga och lagra energi, använda förnybara resurser, främja mångfald, tillämpa småskaliga lösningar och svara kreativt på förändring).

I praktiken handlar det om hur man designar system för att få ut mesta möjliga nytta och långsiktig hållbarhet. I odlingar innebär det exempelvis att kombinera fleråriga växter som fruktträd, bärbuskar och perenner så att de drar fördel av det, att arbeta med plöjningsfria system för ettåriga grönsaker, att föda upp höns på grönsaksrester och få gödsel och ägg, att använda överblivet växtmaterial i täckodling för att minska ogräs, spara vatten och skapa mer matjord, att återföra näringen i urin till växter, att samla regnvatten och sprida det genom självfall.

Du kan ladda hem en gratis introduktion till permakultur enligt David Holmgren via: https://permacultureprinciples.com/resources/free-downloads/

Permakulturmetoden grundades i mitten av 1970-talet av Bill Mollison och David Holmgren och används idag runt hela jorden som ett verktyg för hållbar utveckling.