Funderingar kring juridik och ekonomi

Under lång tid nu har vi diskuterat juridiska former. Ska det vara en bostadsrättsförening i grunden? Men föreningen kan ju inte ta ansvar för om självbyggare gör dåliga hus. Ägarrätt kanske då? Eller kooperativ hyresrätt? Kanske ett aktiebolag eller en förening som hyr ut till ett kooperativ eller till enskilda? Eller tre-fyra villaägare som samarbetar, självständigt hyr ut sina respektive småhus och eventuellt delar på en gemensamhetsanläggning.

Hur gör vi med servicehus och verkstad för att de ska komma till bäst nytta på lång sikt, vem ska äga och vem ska driva, kommersiellt eller ideellt? Vad händer vid osämja?

Den juridiska formen påverkar både långsiktig privatekonomi, finansieringsmöjligheter för bygget och ekonomin i fastigheten. Hus på ofri grund går inte att få bolån för, så antingen blir det blancolån som har ett osynligt tak som just nu ligger kring 500 000 kronor eller så måste marken ingå. Hyresrätt ger inte del i värdeökningen, vilket ägarrätt och bostadsrätt gör och då kan bostaden dessutom fungera som pensionsförsäkring. Privatpersoner kan få bolån till 75 procent, medan företag bedöms striktare när det gäller avkastningskrav, intäkter och egen insats.

En privatperson får ha skattefria hyresintäkter upp till 40 000 kronor per år, vilket kan göra skillnad i ekvationen. Skatte- och momsregler skiljer om du hyr ut bostad privat, eller om du som företagare erbjuder korttidsboende typ vandrarhem (med moms), permanentbostad (utan moms) eller verksamhetslokal (med eller utan moms).

En knäckfråga är också byggnadskreditivet, det tillfälliga lånet med hög ränta som man behöver medan bygget pågår. Det krävs säkerhet för det, och marken räcker inte.

Vi har inga raka svar än. ”Det beror på…”

Det här inlägget postades i lägesrapporter. Bokmärk permalänken.